| 3-årstest avklarat |
|
| 2008-03-08 | |
|
Vid löshoppning håll jag på att få hjärtat i halsgropen då Oscar de första sprången hoppade flackt och oengagerat, något han aldrig tidigare gjort. Men efter att ha visat både Lisa, Lina och Pelle är vi ju vana med att de misslyckas med hoppningen just den där dagen då de verkligen behöver prestera sitt bästa... Fast Oscar gjorde annorlunda, han fick till ett par riktigt fina språng när höjden kom upp, så fina att till och med domaren häpnade! Med tanke på Oscars tydliga dressyrstam så var han väl förvånad att han överhuvudtaget kunde hoppa... Gångartstestet gick också bra och det sades till och med att han var väl visad!!! Det tar jag och Ulrika med glädje fasta på!!!! Poängmässigt slutade det väl sådär, Oscar fick 777877 som dressyrtalang och 7-7 i hoppning vilket gör att han inte fick klass I som jag önskat, men han fick ändå bra kritik och domarna trodde att han nu var inne i en växtperiod och att det hämmade honom för dagen. Själv är jag inte lika säker på att han växer men det vore ju bra.... Nu är meningen att Oscar skall ridas till sommarbetet börjar och det går sådär bra. Han har redan hunnit slänga av mig ett par gånger så jag är rätt mörbultad måste jag säga. Han kan verkligen det här med att kröka rygg när han bockar.... men så lätt ger ju inte jag upp så han ska nog få se vem som är envisas i längden..... Vi hörs igen, då med rapport om hur ridnigen utvecklar sig! Det är numer bara två veckor kvar till treårstestet och jag börjar fundera på om det kommer att vara möjligt att visa Oscar riden.... Denna våren har inte varit snäll mot mig hälsomässigt och inte heller tidsmässigt så tyvärr är inte Oscar så mycket riden som jag hade önskat. Därför har jag bestämt att han nu får gå en intensivkurs under kommande veckor för att se om det är möjligt att rida honom på testet. Vi började igår och skrittade och travade utan problem med ledare, dock är det lite svårt att just sitta upp men resten går som en dans. Igår red vi till och med ett varv åt varje håll utan ledare, och det gick riktigt bra. Får se hur det går i kväll, om vi har samma tur då... Oscars utbildning har legat nere ett tag på grund av snö, sjukdom och allehanda ting. På grund av detta blev förra veckans ridtur ytterst dramatisk och höll på att sluta med en mindre katastrof. Den lille herren bestämde sig nämligen för att det här med ryttare på ryggen var inget för honom utan när jag kommit upp så reste han sig rätt upp på bakbenen och balanserade otäckt högt, tyckte jag i alla fall. Precis när jag tänkte "nu går vi runt" så landande han och sköt då omedelbart framåt, dock utan alltför stor kraft. Men tro det eller ej, jag både satt kvar och lyckades inverka något så det hela föll väl ut, från min synvinkel åtminstone och vi kunde skritta runt några varv i ridhuset utan fler incidenter. Denna vecka gick allting mycket bätte, dock tog det några gånger innan jag kom upp men sedan skrittade vi lugnt flera varv och travade till och med några gånger. Det är tur att denna gång gick så mycket bättre, för jag är visst inte så tuff längre som jag trodde och knäna skakade allt en hel del då jag skulle sitta upp idag. Fast eftersom det gick bra så är jag idag världens lyckligaste unghästägare!!! Nu har den lille pojken haft ryttare på sig flera gånger och det går till och med att starta och stanna på ryttarens kommando!!! Visst är det fantastikst, eller framförallt är det oerhört roligt när det faktiskt börjar hända något i en unghäst liv. Dessvärre kom en hel del snö emellan nu så det dröjer väl ett tag innan vi kan prova igen eftersom den lille herren är lite för oblanserad för att ha mig på då han ska pulsa i snö. På annandag påsk är det dags för löshoppning igen och det kan nog vara bra. Han behöver arbeta lite!!!
|
|
| Senast uppdaterad ( 2008-05-27 ) |
| Nästa > |
|---|







Sedan några veckor är 3-årstestet avklarat och som alltid blir man ju lite besviken att inte domarna tycker att min häst är lika vacker och speciell som jag tycker. Fast vid det här laget har jag ju lärt mig att så är sällan fallet... Hur som helst så skötte sig Oscar exemplariskt och det kan ju vara gott nog faktiskt. Han accepterade till och med att bli mätt i mankhöjd, visserligen med viss övertalning och även med ett visst mått av "glädjemätning". Han nådde hela 162 cm i strumplästen!!!

